Stigande drivmedelspriser – åtgärder kan bli aktuella

Kriget i Mellanöstern har skapat ett ansträngt läge på de globala energi- och drivmedelsmarknaderna. Enligt Energimyndigheten finns det i nuläget ingen brist på drivmedel i Sverige, men priserna på olja och drivmedel har stigit – och läget kan förändras snabbt.

Bakgrunden är att Hormuzsundet i praktiken har varit helt stängt för transporter sedan fyra veckor tillbaka, enligt Energimyndighetens pressmeddelande den 2 april. Myndigheten följer utvecklingen i samverkan med andra berörda aktörer för att bedöma om och när åtgärder kan behövas för att minska drivmedelsförbrukningen.

– Sveriges energisystem och ekonomi är tätt sammanlänkade med en global marknad. Händelser i omvärlden påverkar oss direkt, och vi kan hamna i en situation där Sverige och EU behöver införa åtgärder för att dämpa drivmedelsförbrukningen, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.

Leveranser till Europa kan påverkas efter april

Energimyndigheten uppger att de sista leveranserna av olja och drivmedel som lämnade Mellanöstern innan konflikten inleddes väntas anlända till Europa under april. Därefter kan uteblivna leveranser bli mer kännbara på den europeiska marknaden.

I Europa bedöms framför allt tillgången på diesel och flygbränsle kunna påverkas, eftersom en stor andel av dessa bränslen vanligtvis importeras från Mellanöstern.

– Risken för störningar kan öka framöver. Vi analyserar läget och arbetar löpande för att förbereda samhället för olika utfall. Arbetet sker i nära samarbete med andra myndigheter och aktörer, säger Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap.

Möjliga åtgärder för att dämpa förbrukningen

Energimyndigheten pekar på att höga drivmedelspriser i sig kan dämpa efterfrågan, men att Sverige och EU även har möjlighet att införa flera typer av åtgärder om det skulle krävas. Exempel som nämns är:

• Informationskampanjer för att öka medvetenhet och förståelse för läget.
• Åtgärder som stimulerar ökat resande med kollektivtrafik och/eller minskar biltrafiken.
• Frivilliga överenskommelser mellan aktörer som leder till minskad drivmedelsförbrukning.
• Prioritering av drivmedel till samhällsviktig verksamhet.
• Vid akut brist som inte kan lösas på annat sätt: möjlighet för regeringen att besluta om ransonering.

Regeringen beslutar om lageravtappning – Sverige bidrar med cirka 14 dagar

Regeringen beslutade den 1 april att Energimyndigheten ska genomföra en så kallad lageravtappning av oljeberedskapslager under perioden 2 april–30 juni 2026. Avtappningen ska samordnas med andra länder inom ett initiativ från Internationella energibyrån (IEA).

Enligt Regeringskansliet har IEA rekommenderat medlemsländerna att släppa 400 miljoner fat olja från sina beredskapslager, för att lindra konsekvenserna när oljetransporter genom Hormuzsundet nästan helt har avbrutits.

– Regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Mellanöstern och följer utvecklingen noga. Det här är den största lageravtappningen någonsin och Sverige bidrar med vår del för att stabilisera utbud och priser på oljemarknaden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning, säger arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

Sveriges beredskapslager hålls av kommersiella aktörer som är skyldiga att hålla lager som motsvarar 90 dagars nettoimport. Lageravtappningen innebär att Energimyndigheten tillfälligt sänker bolagens lagringsskyldighet, så att volymerna blir omedelbart tillgängliga för marknaden. Sveriges del motsvarar cirka 14 dagars lager.