Analys pekar på miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatmål

Sverige riskerar betydande kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Analysen handlar om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

IVL:s forskare Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet: – Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

Regeringens bedömning: underskott på 11 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

EU-regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via så kallad ETS-flex.

ETS-flex kan ge förlorad intäkt på 5–8 miljarder

Om Sverige använder ETS-flex innebär det enligt IVL en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas i pressmeddelandet till cirka 5–8 miljarder kronor.

Tre vägar för återstående gap på 5,8 miljoner ton

Efter maximal användning av ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater också har underskott, vilket gör både tillgång och kostnad osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden för sådana åtgärder uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används via ETS-flex.
• Missa åtagandena. Då skrivs det kvarvarande utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen kan det ge en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga vite

Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger i pressmeddelandet att eventuella ekonomiska sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

Analysen redovisas i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.