Håll Sverige Rent släpper ny statistik om nedskräpning

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten, som släpptes den 20 april 2026, visar för första gången nationella mätningar som följer utvecklingen över tid. Enligt organisationen har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025.

Många ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner. I pressmeddelandet anges att de vanligaste orsakerna är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Stadsskräpet minskar – flera plastprodukter ner

Enligt de nationella skräpmätningarna har den totala mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023. Flera plastrelaterade föremål uppges ha minskat tydligt mellan 2023 och 2025, bland annat:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och sugrörsomslag: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring kommenterar utvecklingen: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger hon i pressmeddelandet.

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar uppges ha gått ner är nikotinprodukter fortsatt den vanligaste skräpkategorin i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anges visa att:

• Fimpar står för 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 %
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 % av det skräp som hittas i stadsmiljö

Om snus säger Josefin Carlring: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Över 1 000 skräpföremål på en kilometer

Som ett vardagsexempel översätter Håll Sverige Rent mätresultaten till en promenad i stadsmiljö. På en kilometer längs trottoar eller gångbana skulle man enligt pressmeddelandet passera över 1 000 skräpföremål. Exempel per kilometer:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor minskar långsamt

Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast uppges ha minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Organisationen hänvisar också till en Novusundersökning som visar att få känner till den så kallade ”flergångslagen”, och att ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway.

Resultat från nationella skräpmätningar 2023 och 2025 anges dessutom inte visa några signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten beskriver stora variationer mellan svenska kuster. Längs Västerhavet uppmättes ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket enligt pressmeddelandet är en ökning med 55 % jämfört med 2024. EU:s tröskelvärde för god miljöstatus anges vara 20 skräp per 100 meter strand, och nivån i Västerhavet beskrivs som 41 gånger högre. Där uppges 99 % av skräpet vara plast, och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.

Längs Östersjökusten anges medianvärdet för 2025 vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här beskrivs mindre fiskerelaterat skräp men mer som kopplas till strandbesökare, exempelvis fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljö under 2025 var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det som hittades, enligt Håll Sverige Rent.