Nya lagförslag för unga misstänkta möter kritik från barnrättsorganisationer
Regeringens förslag om längre häktningstid och fler tvångsmedel för unga misstänkta kritiseras för att hota barns rättigheter.
Nya lagförslag för utredning av unga misstänkta väcker kritik
Den 23 januari 2026 presenterade regeringen en lagrådsremiss med flera förslag som syftar till att underlätta utredningar av personer under 18 år som misstänks för brott, rapporterar SVT Nyheter. Bland förslagen finns en förlängning av tidsgränsen för häktning av unga misstänkta från tre till fem månader, samt utökad användning av tvångsmedel som beslag, husrannsakan och kroppsvisitation. Dessutom föreslås införande av särskilda regler för vissa gruppkvarhållanden och ökad användning av biometriska underlag.
Lagändringarna är planerade att träda i kraft den 1 juli 2026. Förslagen har dock mött kritik från barnrättsorganisationer. Unicef uttrycker oro för att de nya reglerna kan urholka barns rättigheter och betonar vikten av att barn ska särbehandlas i rättsväsendet med så korta frihetsberövanden som möjligt. Kritiken pekar även på att Sverige tidigare fått upprepad kritik från internationella organ för att häktningstiderna för barn varit för långa.
Debatten kring lagförslagen fortsätter, där balansen mellan effektiv brottsutredning och barns rättigheter står i fokus.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system, AI och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma. Vänligen anmäl fel via "Anmäl fel" under artikeln.
