SSR varnar för ”angiverilag” när regeringen går vidare med informationsplikt

Akademikerförbundet SSR varnar för minskad tillit och större skuggsamhälle om informationsplikt införs.
Facket: Informationsplikt kan öka skuggsamhället
Regeringen har gått vidare med ett kritiserat förslag om så kallad informationsplikt, som syftar till att bekämpa det som beskrivs som ”skuggsamhället”. Det framgår av ett pressmeddelande från Akademikerförbundet SSR den 25 mars 2026.
Enligt SSR innebär förslaget att anställda vid flera statliga myndigheter ska bli skyldiga att lämna uppgifter om personer som misstänks vistas i Sverige utan tillstånd. Förbundet varnar för att effekterna kan slå bredare än mot enskilda individer och även påverka välfärden och civilsamhället.
”Riskerar motsatt effekt”
SSR:s ordförande Heike Erkers kritiserar förslaget och menar att det kan få omvänd effekt:
- Regeringen vill bekämpa skuggsamhället men riskerar motsatt effekt. Förslaget riskerar att skapa ett större skuggsamhälle där människor undviker kontakt med myndigheter av rädsla för att bli angivna, säger Heike Erkers ordförande Akademikerförbundet SSRÄven SSR:s samhällspolitiska chef Ursula Berge lyfter risker kopplade till förtroendet för offentliga institutioner och arbetsmiljön för anställda:
- Förslaget kommer att skada tilliten till våra offentliga institutioner. Våra medlemmar som är anställda i de sex myndigheterna kommer också att få en väldigt svår situation, säger Ursula Berge samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR.Sex myndigheter pekas ut
Enligt Publikt (13 mars 2025), som hänvisar till utredningens betänkande, föreslås att sex myndigheter ska bli skyldiga att på eget initiativ lämna uppgifter till Polisen och Migrationsverket om personer som vistas illegalt i landet. Publikt listar myndigheterna som:
- Arbetsförmedlingen
- Försäkringskassan
- Kriminalvården
- Kronofogdemyndigheten
- Pensionsmyndigheten
- Skatteverket
SSR framhåller att det i stället bör vara Polisen och Migrationsverket som ges verktyg för att säkerställa att den som inte har rätt att vara i landet lämnar Sverige.
Exempel på möjliga konsekvenser enligt SSR
I pressmeddelandet ger SSR exempel på vilka effekter man anser kan uppstå i olika verksamheter:
- Skatteverket: En direkt konsekvens uppges vara att gravida kvinnor utan rätt att vistas i landet kan tveka att föda barn på sjukhus.
- Arbetsförmedlingen: Anställda kan enligt SSR utsättas för hotfulla situationer, exempelvis vid arbetsplatsinspektioner.
- Försäkringskassan: Samverkan med kommuner och regioner kan försvåras och enligt SSR drabba fler än personer som saknar tillstånd.
- Kriminalvården: Förutsättningarna att hjälpa tidigare dömda tillbaka till samhället efter avtjänat straff kan försämras, enligt SSR.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system, AI och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma. Vänligen anmäl fel via "Anmäl fel" under artikeln.


