Stora skillnader i villalånekostnader mellan kommuner

En ny analys från Landshypotek Bank visar att skillnaderna är stora i hur stor del av hushållens nettoinkomst som går till villalånekostnader runt om i Sverige. I topp ligger Solna, där ett genomsnittligt hushåll enligt analysen lägger 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. I andra änden finns kommuner som Åsele och Malå, där motsvarande andel uppges vara omkring 3 procent.

Så har Landshypotek Bank räknat

Landshypotek Bank har, med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster, beräknat hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en genomsnittlig villa i olika kommuner och län.

Beräkningen utgår från:

• Hushåll med två inkomster
• 75 procents belåningsgrad
• 3 procents bolåneränta
• 2 procents amortering

Kalkylen gäller efter ränteavdrag. Inkomsterna baseras på medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster enligt SCB. Villapriserna bygger på genomsnitt från Svensk Mäklarstatistik.

Stockholmsområdet sticker ut

I kommunrankningen lyfts särskilt Stockholmsområdet fram. Landshypotek Banks analys pekar bland annat på följande nivåer:

• Solna: 41 procent av nettoinkomsten
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Lägst andel i flera kommuner i norr

I andra änden av skalan uppges flera kommuner ha mycket låg andel av inkomsten som går till villalån. Landshypotek Bank nämner Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele, där andelen enligt analysen ligger omkring 3 procent.

Skillnader även på länsnivå

Även när resultaten sammanställs per län framträder skillnader. Enligt Landshypotek Bank har Stockholms län den högsta andelen, där hushållen i genomsnitt lägger 31 procent av inkomsten på villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent.

Lägst uppges andelen vara i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger 11 procent av inkomsten på villalånet.